MATHIAS KRISTERSSON

IN UT (utdrag)

Ljud. Längd: 15 minuter. 2008.

Verket är en text/ljudkomposition i form av en avslappningsövning. Konceptet är enkelt och tämligen självförklarande: En kort instruktion till lyssnaren repeteras och utvecklas till ett spegel i spegel -motiv.

Teoretiskt är verket en evighet långt. Oavsett hur länge man lyssnar är det ett utdrag.


DET SOM ÄR HAR INTE ALLTID VARIT OCH KOMMER INTE ALLTID ATT VARA. BARA DET SOM INTE ÄR, SOM ALDRIG HAR VARIT OCH SOM ALDRIG KOMMER ATT VARA, ÄR EVIGT

Ljudinstallation. Surroundljud (fyra kanaler). Ljudloopens längd: 18:00 minuter. 2008.
Producerat i samarbete med Konstmuseet i Ystad och Teatr Weimar. Skådespelare: Linda Ritzén och Rafael Pettersson. Regi: Jörgen Dahlqvist. Tack till Johan Bergman.

Besökaren kommer in i ett svagt upplyst rum med svartmålade väggar och en svart heltäckningsmatta på golvet. I rummet finns fyra högtalare på stativ och en bänk att sitta på.

Ljudet som hörs från högtalarna är inspelat i ett kök. En kran droppar i ena hörnet av rummet och brummandet från en kyl hörs från det andra. En man och en kvinna hörs förbereda frukost tillsammans. Deras rörelser kan höras genom rummet.

Mannen och kvinnan börjar diskutera vilken mat de ska bjuda sina vänner på senare på kvällen. Diskussionen utvecklas snart till ett regelrätt gräl vilket till slut eskalerar till handgemäng i form av att en av dem kastar ett glas i golvet.

Formmässigt är verket inspirerat av radioteater, och den surroundljudsteknik som används i bio och hemmabiosystem. Istället för att betrakta ett scenario utifrån, som är fallet i traditionell teater och film, så ville jag försöka iscensätta en situation som betraktas inifrån. I installationen befinner sig betraktaren mitt i köket var grälet äger rum.

Manus är framarbetat genom improvisation tillsammans med skådespelarna. Min idé var att jag ville spela in ett kärlekspar i en vardaglig situation där ett gräl utvecklas över en trivialitet. Ambitionen var att fånga ”havererad kommunikation” - ett gräl som grundar sig i underliggande psykologiska plan mer än vad som faktiskt uttrycks i språket.



Foto av verket i rummet
Fotograf: Lucas Gölén

TO SLEEP IS A PLEASANT WAY TO KILL TIME, AS IF WE COULD

Skulptur. Tusch på glas, stearinljus. Glasskivans storlek: 60 x 20 cm. 2008.

Verket är en hylla med ett brinnande stearinljus på. Hyllplanet är av glas varpå en text är skriven för hand. Stearinljuset är den enda ljuskällan i rummet. Texten är en transkription av någon som återberättar en dröm. Den följer samma logiska struktur som drömmen, både narrativt eftersom den hoppar fram och tillbaka i tid och rum, och på sättet som den är konstruerad, med fragmenterade meningar och ord. Text inkluderad i verket.

to_sleep_is_a_pleasant_foto1.jpg to_sleep_is_a_pleasant_foto2.jpg
Fotograf: Mika Korhonen
© Verk Mathias Kristersson 2001-2017. © Fotografi, video och text Mathias Kristersson eller annan angiven upphovsman 2001-2017. © Formgivning och kod bryn space / Daniel Persson 2009-2017, förutom där annat är angivet.

MATHIAS KRISTERSSON

IN OUT (excerpt)

Audio. Length: 15 minutes. 2008.

The piece is a text/sound-composition in the shape of a relaxation exercise. The concept is simple and rather self explaining: A short instruction to the listener is repeated and grows to a mirror in mirror motive.

Theoretically the length of the piece is eternal. No matter how long you listen to it, it is an excerpt.


WHAT IS HAS NOT ALWAYS BEEN AND WILL NOT ALWAYS BE. ONLY THAT WHICH IS NOT, NEVER HAS BEEN AND NEVER WILL BE, IS FOR EVER

Sound installation. Surround sound (four channels). Duration of sound loop: 18:00 minutes. 2008.
Produced in collaboration with The Art museum in Ystad and Teatr Weimar. Actors: Linda Ritzén and Rafael Pettersson. Director: Jörgen Dahlqvist. Thanks to Johan Bergman.

The visitor enters a room with dimmed lighting, walls painted in black, with a black wall to wall carpet on the floor. In the room is four speakers on stands and a bench to sit on.

The sound projected from the speakers is recorded in a kitchen. A dripping faucet is heard from one corner of the room and the noise of a refrigerator from another. A man and a woman is preparing breakfast together. Their movements are heard trough the room.

The couple begins to discuss what to make for dinner later that evening when their friends are coming for a visit. The discussion soon evolves into a regular fight, which ends up in physical violence in the form of someone throwing a glass on the floor.

The piece is inspired by radio theatre, and surround sound techniques used in film and home theatre systems. Instead of observing a scenario from the outside, as is the case in traditional film and theatre, I wanted to try to create a situation which the visitor can experience from within. In the installation the visitor finds him/herself in the middle of the kitchen where the fight is taking place.

The script is made through improvisation together with the actors. My idea was that I wanted to record a couple in an every day situation where an argument is evolving over a triviality. My ambition was to capture “wrecked communication” - a fight based on underlying psychological levels more than what is actually expressed in the language.



Photo of the piece in an exhibition space
Photographer: Lucas Gölén

TO SLEEP IS A PLEASANT WAY TO KILL TIME, AS IF WE COULD

Sculpture. Ink on glass, candle. Size of glass-shelf: 24″ x 8″. 2008.

The piece is a shelf with a burning candle. The shelf is made of glass with a handwritten text on its top. The candle is the only light source in the room. The text is a transcription of someone re-telling a dream. It follows the same logical structure as the dream, both in narrative as it jumps back and forth in time and space, and in the way the text is constructed using fragmented words and sentences. Text included in the piece.

to_sleep_is_a_pleasant_foto1.jpg to_sleep_is_a_pleasant_foto2.jpg
Photographer: Mika Korhonen
© Pieces Mathias Kristersson 2001-2017. © Photography, video and text Mathias Kristersson or other author where attributed 2001-2017. © Design and code bryn space / Daniel Persson 2009-2017, except where otherwise attributed.