MATHIAS KRISTERSSON

6500 NÄTTER 7/2 1992 - 25/9 2010

Performance. 6 timmar lång. 2010.

Unik performance för Moderna Museet i Malmö under Malmö Gallerinatt 25/9 2010.

Under sex timmar plockade jag isär min egen säng. Sängen har varit i min ägo i 18 år, från min trettonde födelsedag till kvällen för performancen. Långsamt och metodiskt, näst intill rituellt, plockade jag isär hela sängen och placerade allt material i en plexiglaslåda. I lokalen hördes även ett ljudspår som är skapat av inspelningar från min kropp under vila: Hjärtslag, andning och blodflöde.

Plexiglasboxen med resterna av sängen är nu en skulptur med samma titel som performancen.

Foto av verket. Foto av verket. Foto av verket. Foto av verket. Foto av verket. Foto av verket. Foto av verket.
Foto och video: U-Film

STATEMENT

Performance. Varierande längd. 2010.

Under ”Fall Behind”, den sista delen i utställningsserien ”A Minor History of Creativity” curaterad av Trine Friis Sørensen, utförde jag en performance där jag borrade in presstexten för kvällen i ett bord.

Foto av verket. Foto av verket.
Fotograf: Iben Friis Sørensen

I BRIST PÅ ALTERNATIV SKEN SOLEN PÅ INGENTING NYTT

Levande installation. 25 st. bokhyllor, tryckt text, levande flugor, en man. 2009. Producerat av Lilith Performance Studio.

Under fyra kvällar i oktober 2009 visade jag den levande installationen I brist på alternativ sken solen på ingenting nytt på Lilith Performance Studio i Malmö. Besökarna slussades in en och en i ett tomt rum uppbyggt av tomma bokhyllor. På en pall mitt i rummet satt jag. Textfragment gick att läsa på kanterna på bokhyllornas hyllplan, och tusentals levande flugor flög fritt omkring i rummet.

Tanken med verket var att ställa frågor kring den mänskliga existensen. Om en individ försätts i en total ickesituation, helt utan behov av sitt språk, är han/hon då fortfarande en människa?

Jag reagerade aldrig på publiken utan satt helt för mig själv utan att göra någonting: en person som bara fanns till i sitt eget inre. Liksom bokhyllorna hade blivit berövade sitt syfte, inga böcker fanns i dem, var även personen i rummet ”meningslös” då inga andra fanns där för att definiera hans existens.

Orden på väggarna vittnar dock om en tankeverksamhet. Gestalten i rummet existerar. Om än bara i sin egen tanke. Textmaterialet är skapat som ett fritt tankeflöde, uppbrutet och fragmentariskt. Inget narrativ går att följa. Flera parallella historier berättas simultant och helt slumpmässigt.

Flugorna fungerade i installationen på flera olika kontrasterande plan. Dels refererade de till förruttnelse och död, samtidigt som de fungerade som en länk mellan det apatiska i gestaltens uttryck och den livfulla rörelse som försiggick i dess tankeverksamhet. Flugorna ses som flygande embryon till ord som till slut fastnar på de avgränsande väggarna.

Foto av performancen. Foto av performancen. Foto av performancen. Foto av performancen. Foto av performancen.

SPLITTING

Installation. Videodokumentation av performance (30 min.) och objekt skapad under samma performance (spånskiva 250x120 cm). 2009. Medverkande i video: Oskar Hallberg och Anna Norberg. Tack till Lilith Performance Studio.

Installationen bygger på en performance i vilken en man och en kvinna sågar varsin spånskiva i två lika stora delar. Den ena halvan ställs mot väggen och den andra lämnas över till motaktören. Denna del sågas sedan i två, varpå en del ställs mot väggen och den andra lämnas över. Detta upprepas till dess att spånskivan är för liten att såga i.

Foto av performancen. Foto av performancen. Foto av performancen.

VARJE GÅNG JAG ÖPPNAR MUNNEN KOMMER DET UT VATTEN. DET GÖR DET SVÅRT FÖR MIG ATT PRATA

Performance. Varierande längd. 2004.

Performancen går ut på att jag svara på publikens frågor med vatten rinnande ur munnen.

På scen finns ett dricksglas och en tillbringare fylld med vatten. Jag fyller glaset och tar en klunk. Utan att svälja vänder jag mig sedan till publiken och säger: ”Jag heter Mathias Kristersson och jag är här för att svara på era frågor. Jag ska göra mitt bästa för att svara så ärligt som möjligt. Har ni några frågor?”

När vattnet är slut, eller (om inga frågor ställs) efter 15 minuter, lämnar jag scenen.

Foto av performancen.
© Verk Mathias Kristersson 2001-2017. © Fotografi, video och text Mathias Kristersson eller annan angiven upphovsman 2001-2017. © Formgivning och kod bryn space / Daniel Persson 2009-2017, förutom där annat är angivet.

MATHIAS KRISTERSSON

6500 NIGHTS 7/2 1992 - 25/9 2010

Performance. 6 hours long. 2010.

Performance made exclusively for Moderna Museet in Malmö during Malmö Gallery Night 25/2 2010.

During six hours I dismantled my bed. The bed has been in my possession for 18 years, from my 13th birthday to the evening of the performance. Slowly and carefully, almost ritually, I dismantled the bed and placed all of the materials in a Plexiglas box. In the space a soundtrack also was playing, made from recordings of my body during times of rest: Heartbeat, breathing and blood flow.

The Plexiglas box with the remains of the bed is now a sculpture with the same title as the performance.

Photo of the piece. Photo of the piece. Photo of the piece. Photo of the piece. Photo of the piece. Photo of the piece. Photo of the piece.
Photo and video: U-Film

STATEMENT

Performance. Varying duration. 2010.

During “Fall Behind”, the last event in the exhibition series “A Minor History of Creativity” curated by Trine Friis Sørensen, I made a performance in which I drilled the exhibition press release into a table.

Foto av verket. Foto av verket.
Fotographer: Iben Friis Sørensen

THE SUN SHONE, HAVING NO ALTERNATIVE, ON THE NOTHING NEW

Live installation. 25 bookcases, printed text, live flies, one man. 2009.
Produced by Lilith Performance Studio.

During four evenings in October 2009 I showed the live installation The sun shone, having no alternative, on the nothing new at Lilith Performance Studio in Malmö, Sweden. One by one the visitors was shown into an empty room built by empty bookcases. I was sitting on a stool in the middle of the room. On the edges of the bookshelves text fragments was printed, and thousands of live flies were flying around freely in the room.

With the piece I wanted to raise questions concerning human existence. If an individual is placed in a total non-situation, lacking need for language, can s/he still be considered a human being?

I was sitting isolated within myself, without doing nothing, and never reacting to the audience. In the same way as the bookcases were deprived from their purpose, no books were on them, the character too was “meaningless” - no one else was there to define his existence.

Still, the words on the walls convey activity of thought. The person in the room did exist, if only in his own mind. The text material is created as a stream of consciousness, cut up and fragmented. Several parallel narratives are told simultaneously and randomly.

The flies worked in the installation on several contrasting levels. They both referred to death and decomposition, at the same time as they worked as a link between the apathetic expression of the character and the lively movement of his thoughts. The flies could be seen as flying embryos of language, sometimes leaving marks on the bordering walls in the shape of words.

Photo of the performance. Photo of the performance. Photo of the performance. Photo of the performance. Photo of the performance.

SPLITTING

Installation. Video documentation of performance (30 min.) and object created during the same performance (particle board 250x120 cm). 2009. Actors: Oskar Hallberg and Anna Norberg. Thanks to Lilith Performance Studio.

The installation is based on a performance in which a man and a woman is cutting a particle board in half. One half is leaned against the wall and the other is handed over to the other actor. Then they cut this part in two, lean one half against the wall and hand over the other half. This is repeated until the board is too small to cut anymore.

Photo of the performance. Photo of the performance. Photo of the performance.

EVERY TIME I OPEN MY MOUTH WATER COMES OUT. IT MAKES IT DIFFICULT FOR ME TO SPEAK.

Performance. Varying duration. 2004.

The performance is me answering the audience's questions with water running from my mouth.

On stage is a glass and a pitcher filled with water. I enter the stage, pour water into the glass, and take a sip. Without swallowing I then turn to the audience and say: “My name is Mathias Kristersson. I’m here to answer your questions. I will do my best to answer as true and honest as possible. Do you have any questions?”

When the water runs out, or (if no questions are asked) after 15 minutes, I leave the stage.

Photo of the performance.
© Pieces Mathias Kristersson 2001-2017. © Photography, video and text Mathias Kristersson or other author where attributed 2001-2017. © Design and code bryn space / Daniel Persson 2009-2017, except where otherwise attributed.